.

HÖHÖ
Jag har vid ett flertal tillfällen försökt googla mitt namn för att se vad som kommer upp.
MEN det finns inget på internet om mig, inte ens min blogg kommer upp, inte heller nån bild på mig (fast det kan ju vara bra också  :D )
Men idag har jag haft ett genombrott i min sökning.
Jag sökte på Doofie - för att (eftersom min egna blogg heter så)
Och då mina vänner hände det lite mer, även om det inte var mycket.
Jag ska nu dela med mig av denna hemlighet för det var några nördiga detaljer som dök upp.
Bla blev jag påmind om mitt medlemsskap på vetgirig.nu, där jag uppenbarligen gjort diverse Harry Potter quiz OCH kommenterat dessa under namnet Doofie. (Jag blev faktikst lite förskräckt själv, eftersom jag uppenbarligen förträngt detta).
Hittar även lite kommentarer på the pirate bay från 2006. Om vad?
One tree hill och takida. Som var mina kärlekar på den tiden :P
Håll till godo, det bjuder jag på. hehe.
Blir lite sorgsen på ett sätt, allt det där jag tyckte om att göra slutade jag bara med.
Fan nu är jag bara en fossil när det gäller allt.
Tråkig och onördig.

Hmm.. datorn som var min bästa vän har snarare förvandlats till en slö fiende. Och det är mitt fel. Den stackaren har fått stå orörd allt för länge. Utan min skyddande hand. 
Den skulle behöva en rejäl omgång.. dvs upprensning och omformatering. 

Har beslutat att ta tag i det till viss del. Har beställt en hop skivor, som jag sen kan spela skiten ur i min underbara stereo när den kopplas in. 
Ooo fy fan vad högt jag ska spela. 
Så jävla högt.
No fucking mööörcy.

Nä men satan, jag som fått alldelens för lite sömn inatt och nätterna innan borde sova.
Jag vrider och vänder, vaknar och kan inte somna om, dras med bitterljuva tankar.
Hjärnan är en tungt trafikerad motorväg. 

Och min skrivlust är tillbaka.

 

Det var länge sedan jag var en gnutta seriös med att skriva i bloggen här, jag vet inte varför det går åt helvete med dehär. Just nu är jag jättetrött! Mina fina vänner Sigrid från sthlm och Nina från Umeå är här över helgen, vi har haft det grymt roligt och jag trivs så bra i deras sällskap! Varför bor vi så långt ifrån varandra?? Nina kommer iallafall till mig i tre veckor i April, kul va?

Jag har iallafall varit och träffat min Scilla ( uttallas Skilla), Scilla är en Australian Kelpie och flyttar hem till mig om två veckor,  efter över två års väntan, Scilla är en stor dröm, en början på ett lååångt äventyr. Ett äventyr jag drömt om länge.
Scilla har stora öron, skrynklig nos, busig blick, klumpiga tassar, hon är galen, busig, söt och helt underbar. Jag älskar henne redan så det gör ont. Två veckor kvar alltså... Såhär ser hon ut!

I övrigt då? Jodå, tack som frågar.

Tar det lungt och kollar Melodifestivalen, avslappnat.



/Micke

Dehär med magen. Alltså, jag tror min mage har en otrolig källa för variation. Ena dagen platt och ganska fin, andra dagen hängig, tredje dagen balong stor. Intressant. Idag är den balongstor. På jobbet roas jag av att titta ner på min vän magen ibland. Andas iiin SHIT VAD STOR DEN BLIR NU! Andas ut.... normalläge...coolt
Tja, jag vet inte om den alltid är sådär eller om det bara är för att jag ätit choklad, vetemjöl och kaffe i flera dagar.
Är det dags för beach 2009 nu?
När vi var på Tallinnfärjan testade jag en baddräkt för första gången på säkert tio år(.Här kör vi bikini eller barbröstat!) Vi, ( jag, tessan och ann sofie) hyrde en baddräkt och bubblade bubbel i någon timme. Baddräkten var i storlek medium. Om jag säger såhär, den skar in i grenen och i axlarna. Jag tror inte Estlandskvinnor har en Nord-urisk kropp( med inslag av både same och greve släkten) Jag kunde räkna en, två,tre bildäck. Eller som Ann sofie sa, cykeldäck.
Efter skavsår så insåg jag. Skulle jag haft en large? Herrejävlar.
Jobb var det, mer kaffe!

Hanna

Fredag, Lördag och Söndag har jag spenderat i Boden, på vår klubb. Jag har gått en ledarskapsutbildning inför en instruktörsutbildning jag ska gå. Hängde ni med?
Föreläsaren Helena är typ min nya idol. Gud vilken underbar människa! Vilket sätt hon kunde berätta saker på. Vi har pratat om massor. Konflikter, hur man tar människor, vad det finns för olika typer av männsikor, hur man motiverar dem, lagar & regler, kroppsspråk, talteknik. Vi har pratat om självkänsla, självförtroende och massa massa mer!
Vi har gjort grupparbeten, spelat teater, gjort olika övningar, personlighetstest. Åh det var så himla roligt! Jag är grymt inspirerad idag ( dock lite huvudvärk) och motiverad! Jag känner mig rätt BÄST idag!

Jag har insett att man verkligen kan ta olika vägar till sjävförverkligande. Min verklighet är inte din.
Det är så skönt att veta, det som gör mig lycklig, behöver nödvändigtvis inte vara lycka för dig.
Det som får mig förstärkt behöver verkligen inte vara förstärkande för dig.
Det låter ju helt självklart men det är inte det för många människor, man vill gärna hela tiden spela på sin "egen" verklighet, relatera till sig själv i allting. Det är mycket lättare att bara acceptera, att människor är inte likadana.
Jag sa ju upp mig från mitt jobb för någon månad sedan. För att göra någonting annat. Och hejbara!
Pappa sa emot mig men tyckte såklart att jag måste få göra som jag vill, mamma tittade med bekymrade ögon på sin dotter som verkade ha någon slags sen tonårsrevolt. Men nu, helt övertygad. Jag är full av inspiration! Jag tror på mig själv och jag vet att jag har kommit ett steg närmare min egen bild för hur jag tycker att jag vill leva just mitt liv. Jag är lycklig! Alla vägar leder till Rom, jag är lycklig över att jag haft ett bra jobb i nästan ett år! Jag har lärt mig massor om mig själv, hur jag hanterar att arbeta själv, hur det fungerar att jobba i affär. Massor av erfarenheter som kommer föra mig till nya mål i livet.
Tiden som inte ligger på jobb på förra arbetet ligger mer på Hunderiet nu, på mitt andra Ombudsjobb, på mig själv.
Det går ingen nöd på mig alls. Jag älskar att träna hund. Java är mitt lyckopiller! Jag älskar att se hur man kan genom positiva inlärningsformer lära Java saker, utan att någonsin visa henne hur man ska göra. Det blir jag förstärkt av. Det är nog min bästa förstärkning, att se att jag lyckats som djurtränare.
Jag blir förstärkt av mina vänner, jag drack kaffe med sofie i förra veckan. Hon inspirerar mig.
Jag blir inspirerad av människor som är ambitiösa! Jag älskar att lyssna på människor som gör saker som de brinner för, och höra hur dom utvecklat det, nått sina mål liksom.
Jag kan lätta känna att jag inte har några mål, att jag inte nått någonstans. Men när jag tänker efter så vet jag att jag har gjort det.

Att tacka nej till någonting, är alltid att tacka ja till någonting annat. Visst är det så!
http://se.youtube.com/watch?v=F18zYFzjKDM *skratt*

Harder, better, faster, stronger!!!

Hanna 

Ja det  är ingen annan av mina medbloggare som tagit sig tiden att uppdatera här, så jag får väl köra på :D och jag tror jag dog efter min andra tenta i onsdags (sov hela 2,5 timmar den "natten") och sen dess har det bara inte blivt.
Tror, eller hoppas tentan gick bra iallafall =) Det som är ganska så skönt är att man inte behöver börja oroa sig för ev omtenta förän tentorna är rättade om typ tre veckor! Alltid något.

Nu är jag i vilket fall på jobbet och ska så vara till kl 17:10 ungefär. Efter det var tanken att fara på tentaröj! =)

Vi höres och synes