.

Ni kan aldrig ana vad jag gör! Jag går an som ett helt ånglok i vår skrubb! Nej inte med någon sexistisk akt som vill nå nya höjder i någon slags avancerad skrubb onani-ställning. Nej! Jag städar! Som ett psykfall! med min syster! Vi har rensat ur vår skrubb alltså, två sopsäckar senare och vi måste seriöst ha sett relativt höga ut! Vi har skrattat och kommit på hur vi vek lakan när vi var små, eller när mamma och pappa vek och vi satt under och fick lakanen i huvudet. aaww.. stackars små skiljsmässo döttrar! not! Gud så skönt att få göra sånt utan att mamma står brevid med sina bekymrade tårfyllda ögon och säger..

" mee...meeen... ska ni slänga min skinnväst från 1800 talet gjord på oxhud och indianfjädrar??" Sen övergår hennes senimentala sida till hat, då aktar vi oss när sameögonen blir kolsvarta och mamma varsamt plockar tillbaka varenda pinal som vi försöka smussla undan.