Torsdag och headset
Torsdag. Alltså jag säger det. Torsdag. Det börjar ta slut på tunneln och jag tycks skymta en glimt i hålet.
Torsdag,fredag,lördag,söndag,måndag,tisdag,onsdag,torsdag har jag nu jobbat. Men det är som lugnt ändå. Tiden går fort. Hur kan jag klaga? Jag har blivit bjuden på en kopp te imorse av snäll madam från restaurangen, jättesnäll. Jag frågade om jag kunde ta ett glas vatten och hon sa " Men ta en kopp te, eller kaffe!" Jag tyckte det var fett med snällhet.
Fett med snällhet alltså.
Så nu har jag bara Fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag kvar. Fett med nice.
Igår var jag på träningen, hängde med Linnea och Sandra. Massa roligt, men ack så dålig träning. Fast en hund gick bra, Vilja!
Hon sprang som en jäkla dåre över ängen på inkallningen ( hunden sitter, man går iväg 30 meter man ropar, hunden springer som en galning helst, sätter sig fot och momentet är slut) efter lite mer än halva sträckan skriker sandra "Kolla nu hörrni!!" Det sandra ville att vi skulle se var en labrador som flög in i hennes ben och nästan välte henne, slafsslafs på kläderna. Fot. Duktig blådåre!
Att hoppa över hinder är en historia i sig, en vanlig hund hoppar ju lätt över bara, hopphopp alla ben under sig och fint sätter sig fot. Vilja, hon kastade alla fyra ben rakt ut, hoppade rakt ut i luften och på andra sidan la hon sig vid mattes fötter. Hon är så söt. Linnea dog i skratt i hennes tältstol hon hade tagit med sig, det är sant. Hon hade med sig en utfällbar stol med mugghållare, en kudde med brodyr tillochmed.
Emma ringde när jag stod på planen, jag har ju köpte ett trådlöst headset, ettt sånt man har i örat bara. Svindyrt var det, 700 kronor. Men det är bra när jag jobbar så jag har händerna fria för att knappra på datan. Iallafall, Emma ringde och jag satte på mig min lilla öronsnäcka. Började prata. Började skratta åt något Emma sa. Skrattade ännu mer. Nästan mitt på planen.Jag skrattade helt högst och bullrande ni vet, som jag kan göra ibland.Böjde mig framåt för att få lite luft. Jag insåg, att en person tittade på mig. jag undrade varför. Jag kom på varför. Jag måste sett ut som ett jäkla psyk. Mitt på en äng, med en lite toppeluva på huvudet, asgarvar. Hon såg ju inget headset. Jag tog upp telefonen och låtsades fortsätta prata i den. Även om jag hade headsetet i andra örat.Snyggt Hanna, så snyggt alltså. Tänk om någon såg headsetet nu, då kanske dom trodde att jag var en sån nörd bara som ville ha ett trasigt headset i örat, bara för att se ut som typ en CSI agent. Inte för att man liknar en i gröna gummiskor, fjällrävenbyxor, en randig toppeluva och en stor skön tröja. Men ändå. Så kom jag på att vad skulle jag då ha skrattat åt, om headsetet var trasigt.Men det var roligt. Jag skrattade åt mig själv sen.
När jag åkte från klubben som pirrade det i benen. Jag var så lycklig bara. Helt hel. Hundarna snuttade in sig i sitt bagage som skulle behöva sig en rejäl dammsugning. På radio spelades U2, jag drog i gång högsta värmen i bilen. tog av mig toppeluvan och drog ut hårknuten, rufsade riktigt ordentligt i skallen så hårstråna vänder sig sådär så det nästan gör ont. Håret i en liten snurra vid sidan, jag konstaterade att hösten verkligen är här och att jag kunde ha stannade hela natten där på träningsplanerna, bara jag hade mina fina vänner med mig, och en kopp varm te förstås.
Torsdag,fredag,lördag,söndag,måndag,tisdag,onsdag,torsdag har jag nu jobbat. Men det är som lugnt ändå. Tiden går fort. Hur kan jag klaga? Jag har blivit bjuden på en kopp te imorse av snäll madam från restaurangen, jättesnäll. Jag frågade om jag kunde ta ett glas vatten och hon sa " Men ta en kopp te, eller kaffe!" Jag tyckte det var fett med snällhet.
Fett med snällhet alltså.
Så nu har jag bara Fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag kvar. Fett med nice.
Igår var jag på träningen, hängde med Linnea och Sandra. Massa roligt, men ack så dålig träning. Fast en hund gick bra, Vilja!
Hon sprang som en jäkla dåre över ängen på inkallningen ( hunden sitter, man går iväg 30 meter man ropar, hunden springer som en galning helst, sätter sig fot och momentet är slut) efter lite mer än halva sträckan skriker sandra "Kolla nu hörrni!!" Det sandra ville att vi skulle se var en labrador som flög in i hennes ben och nästan välte henne, slafsslafs på kläderna. Fot. Duktig blådåre!
Att hoppa över hinder är en historia i sig, en vanlig hund hoppar ju lätt över bara, hopphopp alla ben under sig och fint sätter sig fot. Vilja, hon kastade alla fyra ben rakt ut, hoppade rakt ut i luften och på andra sidan la hon sig vid mattes fötter. Hon är så söt. Linnea dog i skratt i hennes tältstol hon hade tagit med sig, det är sant. Hon hade med sig en utfällbar stol med mugghållare, en kudde med brodyr tillochmed.
Emma ringde när jag stod på planen, jag har ju köpte ett trådlöst headset, ettt sånt man har i örat bara. Svindyrt var det, 700 kronor. Men det är bra när jag jobbar så jag har händerna fria för att knappra på datan. Iallafall, Emma ringde och jag satte på mig min lilla öronsnäcka. Började prata. Började skratta åt något Emma sa. Skrattade ännu mer. Nästan mitt på planen.Jag skrattade helt högst och bullrande ni vet, som jag kan göra ibland.Böjde mig framåt för att få lite luft. Jag insåg, att en person tittade på mig. jag undrade varför. Jag kom på varför. Jag måste sett ut som ett jäkla psyk. Mitt på en äng, med en lite toppeluva på huvudet, asgarvar. Hon såg ju inget headset. Jag tog upp telefonen och låtsades fortsätta prata i den. Även om jag hade headsetet i andra örat.Snyggt Hanna, så snyggt alltså. Tänk om någon såg headsetet nu, då kanske dom trodde att jag var en sån nörd bara som ville ha ett trasigt headset i örat, bara för att se ut som typ en CSI agent. Inte för att man liknar en i gröna gummiskor, fjällrävenbyxor, en randig toppeluva och en stor skön tröja. Men ändå. Så kom jag på att vad skulle jag då ha skrattat åt, om headsetet var trasigt.Men det var roligt. Jag skrattade åt mig själv sen.
När jag åkte från klubben som pirrade det i benen. Jag var så lycklig bara. Helt hel. Hundarna snuttade in sig i sitt bagage som skulle behöva sig en rejäl dammsugning. På radio spelades U2, jag drog i gång högsta värmen i bilen. tog av mig toppeluvan och drog ut hårknuten, rufsade riktigt ordentligt i skallen så hårstråna vänder sig sådär så det nästan gör ont. Håret i en liten snurra vid sidan, jag konstaterade att hösten verkligen är här och att jag kunde ha stannade hela natten där på träningsplanerna, bara jag hade mina fina vänner med mig, och en kopp varm te förstås.
Kommentarer
Trackback
