Livet suger fortfarande.nu
Igår gjorde jag ett impulsmisstag.
Eller egentligen ett behövligt misstag, fast ett dyrt och inte alls något jag hade behövt göra nu.
Jag klippte mig, det blev sjukt dyrt. Spciellt med tanke på att jag måste gå till tandläkaren imorgon, en utgift jag totalt förträngt. Jag har ingen aning om vad det kostar heller.
Plus att jag måste betala räkningen på drygt 400 som kom på min/min och kajsas HLR docka.
PLUS att det inte ens är oktober än. Det är inte ens en vecka sen jag fick lön OCH studiebridag/lån.
Så vad är slutsatsen?
Om jag kunde, skulle jag radera det faktum att jag gick och klippte mig. Jag visste att jag skulle få ångra det. Impuls är aldrig bra.
Jag erkänner att jag inte visste vad en klippning kostade. Men jag vet att det inte har varit speciellt dyrt där förut.
Tji fick jag, det har dom ändrat.
Eftersom jag inte visste vad det kostade tänkte jag att schampoo och balsam för 200 inte är speciellt dyrt. Men när jag sen märkte att själv klippningen kostade mer än det dubbla, vad gör man då?
Sprakar sig själv för att man inte tänkte efter lite före.
Eller säger man: "Nää tack, vetu, då får det vara. Jag kan ta tillbaka mitt hår nu."
Så man skulle kunna säga att jag har en rätt skitig vecka både bakom och framför mig.
Nää inte bara en vecka, snarare en hel månad, till den 25 oktober.
Egentligen skulle jag ju bheöva en ny telefon eftersom jag tappade min i fredags. Ehe.
Korten och jackan kom iallafall tillbaka, vet inte om jag kan säga det samma om min värdighet dock..
Och sen för addera lite saker på utgiftslistan så fyller Henke år. Och mamma.
Det hade varit lättare att hantera om jag inte lagt ut 700 spänn på ett hår jag egentligen inte bryr mig om.
Seriöst, jag bryr mig inte om mitt hår. Alla som känner mig vet det.
Så går det när man låtsas, som att skjuta sig själv i foten.
Där fick jag för att jag kände att det var lugnt för en sekund.
+ Att jag har superdåligt samvete för att jag pluggar jättemycket för lite.
Eller egentligen ett behövligt misstag, fast ett dyrt och inte alls något jag hade behövt göra nu.
Jag klippte mig, det blev sjukt dyrt. Spciellt med tanke på att jag måste gå till tandläkaren imorgon, en utgift jag totalt förträngt. Jag har ingen aning om vad det kostar heller.
Plus att jag måste betala räkningen på drygt 400 som kom på min/min och kajsas HLR docka.
PLUS att det inte ens är oktober än. Det är inte ens en vecka sen jag fick lön OCH studiebridag/lån.
Så vad är slutsatsen?
Om jag kunde, skulle jag radera det faktum att jag gick och klippte mig. Jag visste att jag skulle få ångra det. Impuls är aldrig bra.
Jag erkänner att jag inte visste vad en klippning kostade. Men jag vet att det inte har varit speciellt dyrt där förut.
Tji fick jag, det har dom ändrat.
Eftersom jag inte visste vad det kostade tänkte jag att schampoo och balsam för 200 inte är speciellt dyrt. Men när jag sen märkte att själv klippningen kostade mer än det dubbla, vad gör man då?
Sprakar sig själv för att man inte tänkte efter lite före.
Eller säger man: "Nää tack, vetu, då får det vara. Jag kan ta tillbaka mitt hår nu."
Så man skulle kunna säga att jag har en rätt skitig vecka både bakom och framför mig.
Nää inte bara en vecka, snarare en hel månad, till den 25 oktober.
Egentligen skulle jag ju bheöva en ny telefon eftersom jag tappade min i fredags. Ehe.
Korten och jackan kom iallafall tillbaka, vet inte om jag kan säga det samma om min värdighet dock..
Och sen för addera lite saker på utgiftslistan så fyller Henke år. Och mamma.
Det hade varit lättare att hantera om jag inte lagt ut 700 spänn på ett hår jag egentligen inte bryr mig om.
Seriöst, jag bryr mig inte om mitt hår. Alla som känner mig vet det.
Så går det när man låtsas, som att skjuta sig själv i foten.
Där fick jag för att jag kände att det var lugnt för en sekund.
+ Att jag har superdåligt samvete för att jag pluggar jättemycket för lite.
Kommentarer
Trackback