I röven på er.
Denna jäkla Jantelag, jag har tänkt på den. Norrbotten är influerat av Jantelagen. Hela jäkla Luleå är som en stor fet jantelag. Hela skandinavien, har jag hört. Jag har fått höra så bittra kommentarer, varför bittra ned sig i en seg sörja som sen är svår att ta sig ur? Det blir inte bättre än såhär.Dehär, det är livet!
Varför inte bara leva? Leva ut? Göra det man älskar? Det man tycker om? Varför ska alla människor vara precis likadana? Jag vet ju precis hur jag själv kan låta.
" Shit fyfan vilken sjuk jävel. Gröna byxor!"
" Helvete. Magtröja mitt i vintern, hur tänker man när man går klädd sådär?"
" Vilken jävla snobb, hon tror då verkligen att hon är någonting..."
Vad är det som är så fel med att tro att man är bra? Att man gillar sig själv? Att man är snygg? Att man är nöjd med sin mage som inte är lika platt som Paris Hilton? Oftast ska man bli nedsnackad då, bakom ryggen helst. Men gärna så det läcker fram lite grann. Jävla idiot jävel, fittskalle, drygpung. Hur fan kan hon tro att hon är nåt? Hon kanske är det. I sina ögon. Det är det enda som räknas.
Hata hela skiten, ärligt talat. Tänk efter nästa gång ni öppnar munnen. Eller tänker ens tanken.
Är det inte bra att folk är olika? Sticker ut? Utvecklar?