Jag svarar

Jag måste ju såklart skriva av mig såhär i jobb-koman.

Intressant tolkning Sofie, även om jag redan visste vart du stod i ämnet och jag älskar dig för att du läser statisik på sådant rådande föräldraskap och ledighet. Det är så likt dig!

Jag måste väl dock hålla med vår trogna läsare Ulrika, jag tycker såklart staten ska hålla för ögonen för vem och hur mycket förädraledighet man tar ut, hur ska man kunna dra en sån gräns? Tänk om pappan är den som drar in pengar och kvinnan inte får inte någonting alls i sin månadspåse, hur drar man gränsen då? Vem får vara nog fattig för att "får vara hemma"?
Om vi säger OM, jag någonsin får barn och min man ( mot förmodan, jag ska tjäna massor med pengar) tjänar mer än mig eller tre dubbelt som det var fråga om som exempel. Så skulle jag nog själv fundera om det verkligen var värt det även som princip sak. Har man ett viktigt jobb som väntar på en efter ens egen ledighet, eller vill man hellre vara hemma med barnet?
Jag tror inte att kärleken ligger i pappaledighet. Min pappa var inte pappa ledig med mig. Han lämnade mamma och for och jobbade 20 mil bort när hon var höggravid. Karlsvin kan man tycka. Men, pappa var vår inkomst och han fick en fetare lön till att köpa barnagrejer, mat på bordet helt enkelt. Pappa älskar mig, och jag älskar honom just för det. Alltid.

Jag håller med om att hela samhället har en fet mansdominerande attityd överlag. Men jag tror inte problemet sitter i pappaledighet eller delad mamma/pappa ledighet. Jag tror den sitter djupt inrotad i mannens penis och huvud.
Att dom inte diskar, städar och plockar. Fuck them. Ska man verkligen ha barn med en sån man? Kanske det är en individuell fråga lika stor som den är universell?


Hanna

Kommentarer
Postat av: Ulrika

Du är klok, min kära Hanna! :-) J är som du vet, asdålig på att hjälpa till hemma, det är jag fullkomligt medveten om. MEN, han är helt underbar på alla andra sätt och vis. Han ränner inte på krogen, sitter inte hemma och dricker öl och ser på sporten, han respekterar mig, tjafsar ALDRIG om pengar, och jag litar på honom till 100%. Man kan sällan få allt, men jag surar hellre över damm i hörnen, än har en man som delar lika på alla sysslor, och sedan kanske är ett svin på andra sätt. Visst, J städar inte ofta, men han lagar mat varje dag, och jag lämnar oftast börsen hemma när vi handlar. Det jämnar ut sig helt enkelt. Han är inte mycket hemma med Linn, men han är en underbar pappa ändå, och jag tror inte hon kommer sitta i terapisoffan när hon är 30, och må dålig över att han jobbade sent istället för att byta lika många blöjor som mamma. Kram

2008-10-28 @ 08:17:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0