.

Jag och Sofie i finsoffan i hennes vardagsrum. Vi hade betämt oss för att umgås och försöka göra någonting vettigt utav vår fina eftermiddag. Jag föreslog att vi skulle fara och lämna in min telefonjävel som är trasig igen..
När jag efter tusen år kom fram till kassan så sa en blond ( inget fel att vara blond meenn) att jag skule gå och ställa mig i hörnet om jag ville lämna in telefonen. "Ehh vilket hörn?" Så pekade hon fint åt vilket hörn jag skulle gå, Ge mig dumstruten bara tänkte jag. När jag och Sofie hade vandrat till dedär jäkla hörnet så fanns det två diskar och en säljare som för svettiga livet försökte sälja på människor en dålig systemkamera ungefär. Hjälpen kom tillslut, trodde vi. Endast en gubbe framför i kön. Han skulle fixa ett lån som tog tusen år ( visst jag kan vänta) Men sen kom han på att han skulle köpa en systemkamera och började med tusen kamera frågor också. När dom disskuterat slutartider i 20 minuter så tittar säljaren på mig ( jag håller förövrigt på att få ett dampanfall) och säger " Du får nog gå till en annan säljare, jag ska på lunch efter dehär" Jag frågade om han skämtade och gick därifrån. Den andra säljaren stod med nån kamera och viftade och larmet i lådorna började pipa. Vi gav upp och gick därifrån. Jag måste gå igen med den någon annan dag. SÅ jag hinner samla kraft till att vara trevlig. HATA EXPERT!! HATA ERICSSON! Jag ska ha en Iphone nästa gång.. när dom kommer till sverige.

Vi for och åt glass på udden, jättemysigt med blåsigt som fan. Det är inte jätte skönt att stå i en storm och äta glass i varjefall.
I Doofies soffa, med en cola i handen.

/Hanna ♥