A little less thinking a little more problem solving please.

Okej.. bättre sent än aldirg.. (klockan är 01:10 just nu)
Jag känner bara att jag tvivlar på mig själv just nu. Jaa är det ovanligt? Kanske inte.
Det är fucking jobbigt just nu, för jag har kommit fram till att jag FAN inte vet vad jag vill göra.
Sjuksköterska eller civilingenjör?
Fuck fuck fuck.
Seriöst. Jag ändrar mig från dag till dag.
Det beror på vem jag pratar med, efter att ha pratat med bror och hans fru (som båda är civilare) är jag helt säker på att jag vill bli det samma.
När jag nu suttit och pratat fram och tillbaka med Lasse och mamma så är jag typ 100% säker på att jag ska läsa sjuksöterska.
Jaa kanske är jag störd.
För imorgon, när jag tar upp frågan med min bror kommer han säkerligen lyckas med att övertyga mig om att civilingenjör är det rätta i livet.
Vad jag vill?
Jag vet inte.
Ge mig bara pengar så kan jag sitta hemma och sova hela dagarna säger jag.

Om jag ska utgå från dagens känsla (för sjuksöterska) så känns det såhär:
* Vem fan orkar läsa CPmycket matte och fysik när man kan läsa roliga ämnen om människokroppen och medicin och sånt?
* Civilingenjör= tråkigt tråkigt trååååkigt att läsa i 5 LÅNGA år + att det är ett år av gymnasiematte och fysik innan. Skulle jag verkligen palla det? Utan att vara supermotiverad? Är jag supermotiverad? Nånsin?
* Sjuksöterska= Roligt och intressant att läsa, många intressanta inriktningar så som operationssjuksöterska eller intensivvård tex. Känns garanterat mer motiverande och intressant än civil.
Jaa kort sagt känns det som att jag skulle kunna skicka in ett JAsvar till min sjuksköterskeutbildning på en gång.

Mest troligt är jag schizofren (fatta sällan man stavar till det ordet, jag fick googla) eller kanske bara velig och osäker på vad jag vill i livet?
Jaa just nu känns ju valet ofärskämt enkelt. Men jag borde nog sova på saken.
Men det säger ju även en del när så många verkar så negativa till det faktum att jag nyligen basunerade ut att jag nog skulle ta och bli civilingenjör.
Eller det faktum att många visat sig skeptiska till det, rättare sagt.
Det kanske visar på nånting?
Jaa jag vet inte, vet heller inte om jag ska tro på ödet, nån bakomliggande orsak, läsa mellan raderna, tro på vissa tecken eller dylikt.
Just nu vet jag ingenting.
Eller jo, jag vet att om jag skulle välja nu skulle det vara enkelt.
 
Skit alltså.
Snart skulle jag behöva läggas in för stress i hjärnan. För mycket tänk och för lite lösning på problemet.

Kommentarer
Postat av: Sofie

Jag lever i nuet. Det är mycket JUST NU i detta inlägg.

2008-07-19 @ 01:35:20
Postat av: micaela

alltid så mycket frågor men så lite svar.. det suger

2008-07-20 @ 16:55:04
Postat av: Olga

Vad hände med jurist då? ;)

2008-07-20 @ 23:19:13
Postat av: Hanna

Olga, jag anar vem du är. Det är sofie som skrivit det inlägget :-)



2008-07-21 @ 01:10:05
Postat av: Olga

Nää, det var en dålig gissning! Pröva med juristen istället :D

2008-07-21 @ 10:38:02
Postat av: Hanna

Haha, Olga, nu är du lite trög.. Alltså Sofie har skrivit inlägget som vi kommenterar och Olga, tja, det vet jag ju vem det är!

2008-07-21 @ 11:14:28
Postat av: Olga

Jamen jahaaa, då är ni ju för satan identiska med era livskriser, hahaha :D

2008-07-21 @ 16:01:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0