.

Filmen är sedd, ikväll i en salong med Ulrika och ett dussintal andra tjejer som nog var lika förväntansfulla som vi. Filmen var jättebra. Den var jätte,jättebra. Inte alls som jag trodde. Lite tårögd och lite tung i hjärtat när jag lämnade salongen. Full med frågor och konstiga känslor i magen. Jag vet precis vad Micaela menade nu, hon sa till mig att hon önskade att vi sett den tillsammans, för hon visste att vi skulle kunna prata om den hela natten. Om filmen och allting runt omkring. jag har just skickat ett fånigt sms åt henne. Jag tror nog att hon sover, men ändå. Det var värt ett försök. Det hade varit så roligt.

Min väska är inte packad och mina kläder är inte tvättade inför Stockholm.
Jag är trött i mina ögon och min telefon har slut batteri, liksom jag just nu.
Hundarna sover vid mina fötter och Villes haka vilar fint över mitt fotvalv, lika troget varje kväll.
Jag vrider mig runt i min stol och lyckas få upp allt mitt långa hår i en knut på huvudet, precis som jag vill ha det. Jag funderar, massor. Händerna gnider jag mot varandra och mina redan så världsvana naglar rivs på nytt av. Jag har lite ångest. Ja det har jag.
Det är jobbigt. Med så många frågor.
Om ingenting.

Jag är djup ikväll, deep down there. Men det gör inte så mycket. Jag önskar mig bara en lugn dag imorgon.
En dag åt jordgubbste&morotskaka,  ihopparning av alla min sockor som ligger i min korg. prickiga, randiga, rutiga. Svarta&vita.
Att rensa sockar är bra göra, jag är så lycklig när jag hittar ett par. Två av precis samma sort.